Om att gräva ner sig.

Vi kan kalla oss "fyra på uppdrag". I närmare sex veckors tid ska den vakna tiden läggas på ovanstående. En spännande uppgift sa hon och applåderade.
I övrigt är planen att göra morgondagen till något storslaget och att verkligen hålla tummarna för att finna det som jag letar efter, men som jag egentligen inte vet vad det är.

Ang. ineffektivitet.

Den halvfärdiga balkongen badar i ljus, arbetet står där ute och bara väntar på mig. Och vad gör jag? Jo jag gör mig själv den största otjänsten av alla. När jobbet knackar på dörren ska alltid något stå i vägen, och när hindret ska röjas så fäller jag träd. Detta måste komma till sin ända!

Det där om att...

... göra vettiga produktioner i radiosammanhang.
En svår nöt att knäcka må jag säga. En mindre uppgift i berättandets ädla konst gavs för en vecka sedan. Idag skulle allt klaffa i praktiken. Med edirollen och mikrofonen i högst hugg begav hon sig ut för att fånga in ljud och använda attributen som "pensel". Med ett inte allt för smickrande resultat och en hel del att lära gick hon ändå därifrån med ett lite bättre självförtroende. Kontenta; Det jag håller på med gör mig till en lite gladare människa varje dag, det är rätt fett.

Ingen närmare förklaring.

Med trasiga jeans, kalla fötter och idérikedom ska även jag lyckas pressa ur mig ett A4 med inovationer i kulturyttringsform. Ett rum där inga sociala koder eller förväntningar existerar skall få agera mall i projektet. Att få ner det på pränt vill jag dock tycka är en konst i sig. Därför väntar jag med det och insuper en dubbel dos med treo mot huvudvärken istället.

Kan föresten titulera mig numer.

Med strikt budget.

Månaden går i budgetens tecken. Har bestämt att göra en grej av det. Gratisaktiviteter är välkommet.

A tribute to...

För några dagar sedan förklarade en väldigt klok människa för mig vad jag känt men inte kunnat sätta ord på. Min mamma kan verkligen konsten att se hur det är, i själen. Hon berättade om en yngre kvinna som ett tag hade ett sätt att se på världen vilket var beundransvärt. Hon formulerade ord om hur man som individ blir stark och hon såg rakt igenom mig. Mor kära mor, vilken lycka.

Vi går upp.

Efter ett år av idogt slit (?) så har nu äntligen den Sociala... gått igenom proceduren för opponering. Vi har legat på latsidan, det måste jag erkänna, men oj vad skönt det känns att få det ur världen.