15 grader och ett varmt badkar en torsdagskväll i kallaste Januari.

Funderingarnas tid är här; kanske är det bra för mig. Perspektiv på livet var vad som lovades till 2010.

Vännen öst på stan blev överöst med burdusa förslag till "världsförbättring" av en än mer burdus moi. När jag blir ensam kan analyserandet av världen och dess avkommor komma att stå lite för mycket i centrum i kontrast till sin egen existens. Jag är väl medveten om att världen är så mycket mer komplex än vad som ryms i en människohjärna en kall försupen Januarikväll. Men försöket till analys kan vara väl värt att anteckna för min egen skull. Jag tor att jag på ett medvetet plan har försökt fly från dessa tankar, men de gör mig gott, de skapar det perspektiv som jag så längtar efter. De skapar på något sätt ett litet parallellt universum bara för mig.
Sydamerika är dit jag vill åka och skriva min roman.

Mor, kära mor.

Hade igår planer på att jag denna morgon skulle ta mig en stilla morgonpromenad till krokvägen för att förtära frukost. När telefonen ringde strax efter tio insåg jag dock att jag även denna morgon legat och snusat lite för länge och jag, somnade om. igen. Halv tolv ringde det på dörren, jag vaknar sömndrucken och in kommer, mamma! Hon har med bravur och finess packat ner och gjort en hel frukost åt mig. "Du har ju så tomt i kylskåpet" är hennes förklaring och jag älskar henne mer än allt annat.

Nu är morgontidningen genombläddrad, frukosten avnjuten och ugnen på full effekt. Sen är det bara jobbet som hägrar.