Veckan har kommit till sitt slut.

Söndag och en arbetsdag som avrundning på veckan som gått.

Vaknade tidigt imorse av att vindarna ven utanför fönstret och snön yrde. Det kändes riktigt motigt att stiga upp men jag tog mig i kragen. Insåg att jag var den enda vakna i hela stora byggnaden och även att kylskåpet ekade. Tänkte att: Vad tusan, så drygt väder kan det ju inte vara ute. Ack vad jag bedrog mig. Halvvägs på rundan var jag halvblind och dyngsur. Hade dock klätt mig ordentligt så jag slapp i alla fall frysa. Men oj vad jobbigt det är att gå i snö och motvind. Fick mig dock en riktigt redig frukost innan det bar iväg till jobbet.

En liten parantes bara: Frukost sägs vara det viktigaste målet på dagen (enligt eget tycke även det godaste). Det är även det som ger energi åt låt säga i alla fall 2/4 delar av dagen. Hur kan det då komma sig att jag, tidigare, under större delen av mitt liv har hoppat frukost och jobbat på tom mage fram till lunch, utan att känna mig svältfärdig. Har kommit fram till att det är en vanesak och att det helt enkelt är som alla andra alltid sagt, Man lär sig.

Efter jobbet var det obligatorisk Wallander kväll hos mor. Ikväll hade vi även fått påökt av större delen av släkten. Det var mysigt och det avnjöts choklad/citron/nöt/ biskvier. Tillreddes även en smörgåstårta vilken skall slukas imorron. Tio stycken blir vi på kalaset för min mammas mamma. Dvs, mormor. Tillrest från nordligare breddgrader och så välkommen in till medelstora staden.

Jag själv behöver spendera stora delar av min tid med att analysera text. Hemtentan skall vara inlämnad om ca 72 timmar och jag, ja jag är en sådan person som jobbar bäst under stress (?) (eller så är jag bara riktigt bra på att skjuta undan saker till sista minuten)... Ja vi får väl se.

Nu vankas sömn.